En gul traktortröja...

Visst är det roligt när ens barn visar intresse för det man gör! Här hemma spelar det liksom inte så stor roll vad det är jag gör. Om jag ska dammsuga, då går han framför mig med sin lilla dammsugare! Om jag tänker lägga in nått i tvättmaskinen då vill han hjälpa mig! Och ska jag sy nått, börjar han alltid med att fråga om han får vara med mig och om han får sitta i knä! Och visst får han det! Men nu börjar det bli lite trångt att sitta i mitt knä, magen är liksom i vägen. Men han störs inte av det, han tycker bara att det är mysigt att få vara med! Och jag tror bara att man är dum om man säger nej när ens barn frågar eller visar intresse för att hjälpa till! Hur många gånger har inte jag tänkt eller till och med sagt, att det där kan mamma göra. Men vem hjälper jag då? Och vem lär sig nått på det, jag får tänka att en dag så kanske jag slipper tjata  - Varför tar du aldrig upp efter dig? eller kan du lära dig nån gång att plocka ner i diskmaskinen...
Oj, så här mycket var det inte meningen att skriva! Tillbaka till det jag tänkte skriva om från början!
När jag började sy den här tröjan, kom han, min lilla älskling, nyvaken och frågade om det gula tyget skulle bli en tröja till honom! Och ja det var det ju tänkt! Det är så roligt när han tycker om det jag gör, och är stolt och visar att det här har min mamma sytt!  Den här är det tänkt att han ska ha sin första dag på dagis efter semestern, och det är på tisdag, kanske kommer live bild senare

klicka på bilden om du vill syna...

Sydd i tyg från Liandlo med mudd från Manuffen här i stan. Och mönstret från senaste nr av Ottobre, srtl. 98, det har blivit lite av min favorit modell! För den sitter så snyggt på sonen!